Bostadsmarknaden för unga vuxna har varit komplicerad i många år och trots ett – dock marginellt – ökat bostadsbyggande det senaste året, blir problematiken inte mindre. Bostadsbristen, särskilt i storstäderna, är en betydande nackdel för de unga, att det krävs en allt större egen insats vid köp av bostad är en annan.
Hyresgästföreningen har i sin rapport om unga vuxna och deras boendesituation (Unga vuxnas boende 2017 – hittas här) presenterat uppgifter om att nästan 350 000 unga vuxna (20-27 år) saknar en egen bostad. I Stockholm, där bostadsmarknaden är som tuffast, bor enligt Hyresgästföreningen över 28% av de unga vuxna kvar hemma.
Larmrapport från Mäklarhuset
I en debattartikel signerad mäklarfirman Mäklarhuset beskrivs hur bostadsbristen gör att unga vuxna får allt svårare att flytta hemifrån. Mäklarhuset har i juni gjort en omfattande panelundersökning i vilken en hel del för svensk bostadspolitik besvärande uppgifter framkommer. Mäklaren har frågat över 1100 personer med hemmaboende barn hur de tror på framtiden för deras barn och deras boendesituation.
Det mest uppseendeväckande är att majoriteten av de tillfrågade föräldrarna menar att risken är överhängande att deras barn kommer tvingas bo kvar hemma betydligt längre än vad de själva behöver/vill. Andra intressanta uppgifter är:
- 26% av föräldrarna menar att barnen har en god eller mycket möjlighet att ordna med en egen bostad (gäller unga vuxna mellan 20-25 år)
- 31% av föräldrarna kan inte flytta själva på grund av att barnen inte hittar en bostad
- 77% vill hjälpa barnen att köpa en bostad för att på så sätt kunna flytta hemifrån snabbare.
Föräldrarna drabbas indirekt
Av uppgifterna presenterade ovan är det lätt att se att det inte bara är barnen/de unga vuxna själva som drabbas av bostadsbristen och den ständigt höjda tröskeln för att komma in på bostadsmarknaden. Även föräldrarna drabbas i hög utsträckning. Att närmare en tredjedel av de tillfrågade på ett eller annat sätt har fått senarelägga en flytt, exempelvis till ett mindre boende, är intressant. Det gör nämligen att rörligheten på bostadsmarknaden försämras ytterligare.
Hett i storstad, kallt på mindre ort
Samtidigt som bostadsbristen är akut i storstäderna, med Stockholm som paradexempel, och de allt högre trösklarna för att göra det första bostadsköpet, är situationen den omvända på många mindre orter. Mäklarhusets undersökning tar inte höjd för var i landet de tillfrågade bor. Hade rapporten delat upp respondenterna i till exempel storstad, mindre ort samt landsbygd hade resultatet för sistnämnda två förmodligen varit betydligt mindre nedslående. På mindre orter och på landsbygden råder ingen bostadsbrist – snarare tvärtom – och priset för att komma in på bostadsmarknaden genom att köpa en bostad är mycket lågt.