Ordet flyttskatt används ofta i bostadspolitiska rapporter och debatter när frågan om rörlighet på bostadsmarknaden är på tapeten. Flyttskatt handlar om flera olika skatter som kan göra det mindre attraktivt att flytta, och det i sig försämrar förutsättningarna för en god rörlighet.

De tre skatter man oftast lägger in under samlingsnamnet är kapitalvinstskatt (reavinstskatt), lagfart och avgift för uttag av nya pantbrev. Bara för att man flyttar behöver man givetvis inte betala alla dessa tre skatter/avgifter. Man kanske flyttar från ett eget boende till en hyresrätt. Då är det bara reavinstskatten man betalar, givetvis förutsatt att man säljer bostaden med vinst. Här reder vi ut något kring begreppen och ger konkreta exempel på beräkningar av flyttskatterna.

Reavinstskatt

Skatten på vinst vid bostadsförsäljning är 22 procent. Det är en kapitalskatt, men den är lägre än vad man betalar för vinst på exempelvis aktier och fondandelar. Denna skatt ska beräknas på skillnaden mellan köp- och säljpris.

Exempel: Du köpte en villa för två miljoner kronor 2013. Du säljer den nu för tre miljoner kronor. Du har då gjort en vinst på en miljon och ska betala 220 000 kr i skatt.

Det finns emellertid också en möjlighet att dra av kostnader för exempelvis större renoveringar, förutsatt att de genomfördes nära i tiden. På så sätt är det möjligt att få ner det belopp på vilket skatten räknas.

Hela reavinstskatten behöver inte betalas på en gång samtidigt som man lämnar ifrån sig nycklarna. Betalningsskyldighet infaller först när Skatteverket har beslutat om slutlig skatt för det aktuella året. Det går också att begära uppskov.

Lagfartsavgift

Den som flyttar från ett småhus till ett annat småhus måste betala lagfartsavgift för att bli lagfaren ägare till den nya fastigheten. Den här avgiften är en så kallad stämpelskatt som egentligen inte har något med fastigheten att göra – det är en skatt som går till statskassan. Storleken på avgiften uppgår till 1,5 procent av köpeskillingen. Dessutom ska en expeditionsavgift på 825 kr erläggas till Lantmäteriet.

Exempel: Du köper ett hus för fyra miljoner. Lagfartsavgiften blir då 60 000 kr.

Pantbrev

Normalt finns ett antal pantbrev uttagna på den fastighet du köper. Det är dock långt ifrån säkert att de täcker ditt lånebehov. Finns exempelvis pantbrev på 1,5 miljoner uttagna, och du behöver låna två miljoner, så krävs att du tar ut ett nytt pantbrev för att täcka skillnaden. När du gör det ska du betala 2 procent av beloppet i pantbrevsavgift. Även denna är en stämpelskatt. Lantmäteriet tar också ut 375 kr i administrationsavgift.

Exempel: För fastigheten som du betalar fyra miljoner för finns pantbrev för två miljoner uttagna. Du ska låna totalt tre miljoner och behöver därmed ta ut ytterligare pantbrev på upp till en miljon. För det får du betala 20 000 kr.

Stora totalsummor i skatt

Om vi går igenom exemplena ovan ser du att totalsumman för en flytt kan bli rejäl. Först ska du betala 220 000 kr i reavinstskatt. Sedan tillkommer totalt 60 825 kr i lagfartskostnader och bara för att kunna låna till finansieringen av det nya huset ska du betala 20 375 kr. Det är stora belopp och att dessa flyttskatter sätter käppar i hjulet för en ökad rörlighet på bostadsmarknaden är inte så konstigt.