En dröm för dem med lån – så kan man beskriva de senaste åren. Riksbanken har stadigt sänkt sin viktigaste styrränta till extremlåga nivåer och någon spikrak väg uppåt mot mer normala nivåer kan vi heller inte vänta oss. Med mycket låga räntor under lång tid skapas en ny normalbild och det är lätt att man vaggas in i en känsla av att lågräntemiljön kommer att fortsätta. Det bör vi inte göra. Förr eller senare kommer styrräntan, och med den även alla andra låneräntor, att stiga. Då gäller det att vara förberedd på ökade kostnader. Samtidigt finns också alltid risken för en ny kris. Om en sådan inträffar behövs förmodligen sparade pengar för att rida ut stormen.

Rusta för alla eventualiteter med en buffert

Oavsett om du tror att Riksbanken kommer att vara mycket försiktig med räntehöjningar (vilket förefaller troligt med tanke på uttalandena från Stefan Ingves i samband med centralbankens redogörelser), tror på snabbare höjningar när inflationen tar fart eller upplever att lågräntemiljön har gett en grogrund för ekonomisk turbulens under de kommande åren, behöver du ta höjd för en mer osäker framtid. Ett bra sätt att göra det är att skapa en reserv av sparade pengar.

Tre scenarier

Riksbanken följer sin prognosticerade räntebana
Enligt den nuvarande prognosen kommer Riksbanken att göra en första höjning av styrräntan under det andra eller det tredje kvartalet 2018. Därefter sker höjningar så att räntan höjs med omkring en procentenhet per varje två år. Det skulle innebära att vi når nollränta ungefär vid årsskiftet 2018/2019 och att den sedan höjs med 0,5 procentenheter per år. Först vid 2023 förväntas räntan enligt detta scenarie att nå ungefär 3%.

Om du tror på detta scenario är det en god idé att spara till ökade lånekostnader alternativt amortera mer på dina befintliga lån. Sistnämnda är det bästa alternativet om du har större bolån.

En ny kris permanentar lågräntemiljön
Kriser i ekonomin kommer oväntat och även oftare än vad man tror. Vid en ny kris, till exempel genom att bopriserna plötsligt börjar sjunka eller att finansmarknaderna hickar till, kan Riksbanken inte ta till ”räntevapnet” för att stimulera ekonomin. Det kan innebära att krisen förvärras och då kommer du att behöva sparpengar för att klara av de ökade ekonomiska påfrestningarna.

Inflationen ökar snabbt
Om inflationen plötsligt skulle börja stiga kraftigt, till exempel på grund av ett skenande oljepris, behöver Riksbanken vara snabb med räntehöjningar. Det ger omedelbart högre kostnader för lån. Särskilt problematiskt kan det bli för den med stora bolån.

Så här kan du spara

Oavsett scenario, och oavsett vad du tror på, bör du kontinuerligt sätta undan pengar på ett sparkonto eller placera pengarna i räntebärande värdepapper. Dessa pengar ska användas om en reserv/buffert att ta av om ditt ekonomiska liv plötsligt blir dyrare. Du bör inte placera dessa pengar i aktier eller aktiefonder.

Ett investeringsalternativ är sparkonton med räntor på upp emot 1%. Ett annat alternativ är att placera pengarna i räntefonder på ett investeringssparkonto. Med detta alternativ behöver du inte betala kapitalvinstskatt när du säljer med vinst.